tisdag 3 november 2009

Hushållets kostnader

Hur ser det ut med våra boendekostnader i framtiden?
För dem som väljer att bo i hyresrätt är det klart.
Hyresgästföreningens och Sabos gemensamma förslag ligger hos Finansdepartementet och innebär att hyrorna fortsättningsvis skall sättas efter bruksvärdesprincipen. Ingen efterfrågestyrd hyresättning, marknadshyror, vilket envist används i propagandan för ombildningar till bostadsrätt. Hyrornas förhandlas utan att oskäliga hyreshöjningar görs.
Förslaget rimmar med vad som i stort sett sedan början av 1990-talet från politikerhåll sagts om marknadshyror - det blir inga! Det finns idag ingen riksdagsmajoritet för detta. Undantaget som bekräftar den regeln skulle möjligtvis kunna vara centerpartisten Fredrik Federley et al..

För dem som väljer att göra de fastigheter de redan äger idag till bankegendom gäller inte OM räntan på bolånet kommer att glida upp mot sitt 50-årsgenomsnitt på 5-6% utan NÄR detta kommer att ske. Under september och oktober har det i bankkretsar rått en relativt stor enighet om att detta kommer att börja ske under våren 2010.
Vi kommer alltså successivt att närma oss en höjning av boendekostnaden för bostadsrätt på de 50% som Björn Alfredsson, Hgf Södermalmsavdelningen talat om.

För en trerumslägenhet här i Tumstocken lätt ca 10.000 i månaden istället för dagens ca 7000. Har man ett lån på runt två miljoner är det nog klokt att överväga om man inte skall börja amortera så fort som möjligt även om banken kanske gärna vill räkna ränta på en större summa. Ett par tusenlappar eller mer i månaden för det ändamålet är nog inte helt fel.

I en undersökning omfattande 7800 personer som Länsförsäkringar gjort visar det sig att 86 procent av dem som har bolån inte gjort något särskilt för att förbereda sig för kommande räntehöjningar, något som länsförsäkringar anser oroväckande.

Orsaken till detta kan ju naturligtvis vara att de anser att de klarar räntehöjningen till 5 - 6%. Frågan är om detta verkligen gäller de boende i kvarteret Tumstocken där det sannolikt fortfarande finns en hel del låginkomsttagare.

För varje hushåll, oavsett inkomst gäller för bostadsrättsinnehavaren att ha en helt annan buffert i ekonomin än för den som hyr sin lägenhet. Man är ju skyldig att vårda och hålla sin lägenhet i stånd.
Vi refererar för ändamålet till en artikel i Dagens nyheter under hösten där Virve Hedenborg skrev om utgifter som oförutsett kan drabba hushållet.

Om man blir sjuk eller förlorar jobbet får man räkna med att ha pengar för att täcka alla löpande räkningar i två månader. Så lång tid kan det ta att få ersättning från A-kassan eller Försäkringskassan.

Kostnader för vitvaror för att täcka normalbehovet för en familj
  • Spis lägsta pris 3 800 kr
  • Kyl lägsta pris 4400 kr
  • Frys lägsta pris 3 800 kr

Din Hälsa enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Tandläkarna kan dock ta ut högre priser än så.
  • Tandvård lägsta pris 2400 x antal personer
  • Nya glasögon lägsta pris 1500 x antal personer

Hemmets försäkringar
  • vanligt vattenläckage självrisk 3000-4000 (Compricer)
  • vattenskada till följd av skyfall upp till 10 000 (Compricer)
Bilen
  • Självrisk i bilförsäkringen 1 500 - 6000
  • Reparera bilen 1 500-5 500 (Konsumentverkets beräkningar)
  • Ny begagnad bil 30 000 - 70 000 (Konsumentverkets beräkningar)
Prylarna
  • Dator 2 900 (Pricerunner Stationär utan skärm)
  • TV 3500 (Pricerunner platt 32 tum)
Vi utgår ifrån att inte något hushåll drabbas av alla dessa kostnader samtidigt, men för låginkomsthushållet med Blustep-räntor kan det naturligtvis bli svårt att överhuvudtaget kunna bygga upp en buffert för dessa oförutsedda utgifter.

13 kommentarer:

  1. Du bortser från att vi i innerstan redan vid förra hyreshöjningarna fick en större hyreshöjning än de som bor utanför tullarna. Detta var en överensekommelse mellan HGF och Svenska Bostäder.

    SvaraRadera
  2. Anonym 3 november 16:37
    Du håller alltså med om att det att kommer att bli svindyrt för en låginkomstagare om h*n skulle köpa bostadsrätt här i Tumstocken

    SvaraRadera
  3. I kvällens program Dina frågor -om pengar SVT 20.00 menade
    bankexperterna att man ska inrätta sin ekonomi efter en ränta på 6 %.
    Det blir åtskilliga tusenlappar dyrare i månadskostnad än den kalkyl
    som BRF och Galären har skickat ut. Jag förstår inte hur folk i detta kvarter VÅGAR förlita sig på en kalkyl gjord på 3 % ränta! Ofattbart.

    SvaraRadera
  4. Helt riktigt!
    Vi fick en höjning motsvarande 75 kr i månaden/normallght utöver det som beståndet utanför tullarna fick.
    Rimligheten i det kan diskuteras. Vilket görs. Det är bra. Att vantolka den diskussionen så till den milde grad så att det utgör ett argument för ombildning och skuldsättning på miljonbelopp för individen hos banken är fel.
    Jag tror att det är viktigt för både hyresgäster och bostadsrättsinnehavare att kunna planera sin ekonomi.

    SvaraRadera
  5. Om inte läget spelade någon roll så hade Hyresgästföreningen inte delat in Stockholm i en massa lägeskategorier kallat Stockholmsmodellen. Södermalm tillhör kategori A, den mest attraktiva.

    Att inte någon av parterna kallar det marknadshyra är självklart - de är inte korkade.

    Parterna har dock helt olika anledning att inte kalla det marknadshyra:
    Fastighetsägarna för att det ger badwill.
    Hyresgästföreningen för att då flyr medlemmarna pga missnöje och organisationens inkomster störtdyker.

    SvaraRadera
  6. "Om inte läget spelade någon roll så hade Hyresgästföreningen inte delat in Stockholm i en massa lägeskategorier kallat Stockholmsmodellen".

    Vem har sagt att läget inte spelar någon roll? Var? Det finns ju tom tre lägesfaktorer!
    Självklart kan man diskutera Stockholmsmodellen. Men inte som du genom att bryta ut en faktor ur helheten och sen förbättra argumenten med frågan om vem som eventuellt skulle vara korkad eller inte.Ditt beteende är intellektuellt undermåligt och dessutom ohederligt.

    SvaraRadera
  7. "Att inte någon av parterna kallar det marknadshyra är självklart - de är inte korkade."

    Man brukar inte gå över ån efter vatten.
    Den enklaste förklaringen är självklart att eftersom det inte är marknadshyra så kallas det inte heller marknadshyra. Läs inlägget!

    SvaraRadera
  8. Eftersom det fortfarande saknas underlag i presentationen av överrenskommelsen mellan parterna är det bra om alla som diskuterar sakfrågan utgår från det.
    Men det kommer. Då först kan vi se om detta är ett förslag som kommer att välta hela den struktur som hyresrätten spelar, speciellt i Stockholm. Det som är klart är att inte fastighetsägarna kommer att tillåtas sätta hyresnivån efter den hyresgäst som är villig att betala mest för sitt boende. Och tur är väl det! Alla de som verkar för ombildning skickar ju tydliga och direkta signaler om att de är villiga och kan betala betydligt mer för sitt boende än vad de gör idag.
    Marknadshyra är en helt oreglerad marknad och för en sådan finns ingen politisk majoritet! Varken hos sittande eller kommande regering. Det är det artikeln handlar om och att man förutom sina boendekostnader skall se till att ha en buffert för att klara livets nödvändiga.

    SvaraRadera
  9. En stilla undran; ni som i själ och hjärta förespråkar bostadsrätt - varför bor ni inte redan i den boendeformen?

    SvaraRadera
  10. Jag bor inte i bostadsrätt eftersom jag inte har råd att köpa ute på "marknaden", och eftersom jag redan har ett boende.

    Jag vill ombilda så att jag får möjlighet att påverka mitt boende.

    SvaraRadera
  11. Anonym 14:32
    Har hyresgäster nån möjlighet att påverka. Får dom träffas överhuvudtaget utan att ni skriver till Stadshuset och ljuger dom för aktivister. Att ni inte SKÄMS! Tydligen bara i bostadsrätter man skall få ha möjlighet till påverkan ...

    SvaraRadera
  12. Ja, det är klart att hyresgäster kan påverka! Varför skulle man inte kunna det...?

    Det kan jag ju se själv efter jag och mina grannar pratat med förvaltaren. Har man bara goda argument och är vänlig i tonen så går allt! Och får man ha respekt för att det tar tid förstås.

    SvaraRadera
  13. Nu vet jag inte hur det är hos er, men hos de flesta kommunala värdar finns ett boendeinflytandeavtal, men för att vara med och påverka sitt boende får man ju ta första steget själv, det gäller även för de som tycker hgf gör för lite. Tar man bara första steget själv brukar det gå att påverka.
    Sen en fördel med hyresrätt är att man själv kan välja om man vill vara aktiv eller inte. En del kan ju tycka att det är roligare att lägga fritiden på annat. I en bostadsrättsförening utgås det ifrån att alla är aktiva och delaktiga. Sen ej att förglömma i ombildade fastigheter ska man även vara hyresvärd och förvaltning kring detta.

    SvaraRadera